Barnet,
Fostret är nu en liten minibebis som du skulle kunna hålla i en hand. Navelsträngens fäste flyttar ned på barnets mage för att hamna på rätt plats. Fingrar och tår är tydliga. Barnet är cirka 11 centimeter och väger cirka 80 gram.

Mamma,
Några få kvinnor, framför allt omföderskor börjar känna sparkar redan nu, men det kan också dröja flera veckor till. De känns som ett sprattlande grodyngel och kan lätt blandas ihop med gaser och tarmrörelser. Stanna upp och känn efter och lär känna barnets rörelser. De blir mer och mer tydliga. Din kropp fortsätter växa och midjan försvinner mer och mer. Ditt hjärta pumpar runt en större blodmängd än vanligt vilket kan göra att du lätt blir andfådd.

Pappa/partner,
Känns det fortfarande overkligt? Prata med barnet genom magen och försök skapa dig en bild av hur barnet kommer att se ut. Ett bra sätt att börja forma ditt föräldraskap är att läsa på, prata med din egen pappa eller andra vänner som har barn.

Egna funderingar,
Rutinultraljudet skrämmer mig. Mina tankar och känslor rusar runt i min kropp. Det är svårt att koppla bort tankarna kring det "onda". Någonstans i mig känns det som om det skulle vara lättare ( rent känslomässigt ) om vi fick en flicka men jag vet innerst inne att det spelar ingen roll om vad det är för kön på pyret - det kommer vara jobbigt med känslorna kring förlossningen ändå. Vi tror i alla fall själva att det är en lite pojke i magen.